Läraren som påverkade mig

   Lärare påverkar oss positivt eller negativt. Jag minns en lärare som visade att han tyckte att jag var duktig i matematik. Jag ville inte göra honom besviken så jag ansträngde mig till det yttersta och fick högsta betyg så länge som jag hade honom. Nästa lärare, den siste jag hade, var inte intresserad av mig som elev och inte av någon annan heller. Han var inte ens intresserad av sitt arbete och det blev en stor oordning i klassen och mitt betyg sjönk.

Min mor hade i första klass en lärarinna som gav barnen i uppdrag att rita var sitt löv. Min mor ritade och målade ett stort rött löv. Då sa fröken tillrättavisande att det inte finns röda löv. Det var höst och hela skolgården var full av vildvinens stora röda löv som växte på skolbyggnaden. Min mor var inte särskilt intresserad av teckning under resten av sitt liv. Men när hon blev pensionär hände det att hon målade några tavlor. Det är aldrig försent, men hon missade en hel del på grund av en negativ kommentar tidigt i livet.

Köp mina föredrag från:

 

Ditt livs regissör?

Ditt livs regissör?

Regissören i mitt liv

Har du tänkt på vilka som är din livs regissörer? Vem bestämmer innehållet i varje akt? Vem bestämmer hur varje akt ska sluta? Är det jag själv, eller är det min man eller min fru? Kanske anpassar jag mig mest efter hans arbetstider och hans intressen. Kanske anpassar jag mig mest efter min frus släktingar eller efter hennes sätt att uppfostra barnen. Vi försöker förändra varandra för att våra liv ska bli bättre. Om han inte drack så mycket, om han ville bry sig om mig lite mer, om han bara hjälpte till att städa ibland, om hon bara kunde vara nöjd med att sköta hemmet, om hon kunde hjälpa till med försörjningen, om hon bara inte gnällde så mycket. Vi försöker förändra andra människors teaterpjäser istället för vår egen.

Många orkar inte sätta de nödvändiga gränser som måste sättas för barnen när de är små och sedan anpassa och utvidga gränserna efterhand som de växer. Det kan innebära att föräldrarna låter sig styras av barnen långt efter det att de har flyttat hemifrån.

Vi är påverkade av släkt, vänner och arbetskamrater. Vi vågar inte alltid säga vår mening eller göra som vi vill, av rädsla för vad andra ska tycka. Det finns oskrivna regler. Det måste vara drink före maten och förrätt. Många kanske känner att de måste köpa märkeskläder för att deras vänner gör det. Vi ökar kraven på oss själva och gör det svårare att umgås. Vi orkar kanske inte. Det finns så mycket annat som ska hinnas med, jobbet, barnen, föreningen, de egna intressena…

Köp mina föredrag från 

Livet – som en teaterpjäs

Livet – som en teaterpjäs

Pjäsen om vårt liv

Vad du gör med din tid? Låtsas att du sitter på teatern. Blunda och titta ett tag på pjäsen som heter ”Mitt eget liv”. Du har fått huvudrollen. Är det en bra pjäs?

Jag är övertygad om att det finns många människor som skulle somna om de var tvingade att titta på den här pjäsen i mer än tio minuter. Tänk dig att vara på teatern och huvudrollsinnehavaren bara sitter och tittar på teve hela tiden. Inte orkar man så länge, för det händer inte så mycket på scenen. Det händer väldigt mycket inne i teven, men i personens eget liv händer inte särskilt mycket just då. Tro nu inte att jag tycker att det är fel att titta på teve. Det tycker jag inte. Tvärtom, det hjälper oss att koppla av och det behöver vi ibland. Ibland finns det lärorika och intressanta program. Men om det är det enda jag ägnar min fritid åt, så händer det inte så mycket i verkligheten.

Om du har ont i nacken, axlarna, magen eller hjärtat, då har du kanske en stressande pjäs. Det händer mycket, du träffar många trevliga människor men ridån går ner och upp igen och pjäsen fortsätter i snabb takt, du arbetar hårt, måste till gymmet och köra barnen till sina aktiviteter, ridån går ner och upp, du hinner knappt andas mellan scenerna, än mindre slappna av och reflektera över vad som hände i den scenen som var för två veckor sedan. Du mötte som hastigast en väninna, du skulle gärna vilja träffa henne igen, ta en lunch tillsammans och prata bort ett par timmar. Du hinner knappt fundera på det, du hinner ännu mindre att göra det.

Jag vill helst skratta mycket åt allt roligt som händer på scenen. För det är ju så, att det tråkiga i livet, det kommer nästan av sig själv. Men det roliga måste man själv anstränga sig för att det ska hända. Eller så har någon annan ansträngt sig för att det ska bli roligt. Men i gengäld finns det inga gränser för hur roligt man får lov att ha.

När vi tittar på vårt livs pjäs vet jag att alla skulle känna för att gråta många gånger. Det finns ingen människa som går fri från bekymmer och problem, men de flesta ser så bekymmersfria ut att det är svårt att tro att det är sant.

Mest av allt önskar jag mig att min pjäs är spännande, meningsfull och utvecklande! På min facebooksida Gullmay Idman, som är officiell i stort sett, la jag idag ut när Beyoncé sjunger ”I was here”. Titta och lyssna på den, man får rysningar och känner för att göra en insats för jorden. Se på den!

Köp mina föredrag från